.

det här den värsta dagen i mitt liv, min morfar har dött och det gör så ont i mitt hjärta... det är helt krossat eftersom min familj är det som jag mest bryr mig om och varje person i min familj älskar jag så mycket så att jag inte kan förklara det, och nu har en av dem personerna dött...  jag är ändå lugn eftersom jag vet att han är i ett fint ställe med gud vid sin sida som kommer att ta hand om honom.

du var/är den starkade personen jag träffat i hela mitt liv och det här säger jag inte för att du är min morfar utan för att du är det. jag såg alltid upp till dig men det talade jag aldrig om för dig...

när vi senast var i chile så vaknade du tidigt på morgonen,gick till centrum, köpte mat och bärde allting helt själv trots din ålder, och så fort man skulle hjälpa dig så blev du lite små sur. du föll nästan aldrig en tår och visade alltid dig stark men den dagen vi åkte hem från chile, sist vi var där, så såg jag hur du kämpade för att inte fälla en tår. du drog även dina skämt som vi alla fick ett gott skratt av. jag har inte så jätte många minnen eftersom min familj bor i chile och eftersom det är så långt från sverige åker vi inte dit så ofta och det är väll det jobbigaste med det här, att jag inte kunnat gå ge honom en stor kram då han mått dåligt... men de minnen jag har med dig är underbara och du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta morfar.

te amo abuelito, descansa en pas y tienes que saber que siempre te tendre en mi mente y en mi corazon... <3


mormor och morfar <3